Eritrea

Hit går pengarna från BIAL!

 

Dövskolor i Keren och Asmara

Eritrea är ett land som påverkats mycket av osämjan med grannlandet Etiopien. Landet är i stort behov av återuppbyggnad och utveckling. Torka i landet och ekonomisk kris har gjort att matpriserna skjutit i höjden. De dövas situation i Eritrea är som på många andra platser i världen mycket svår. De diskrimineras och har inte samma rättigheter som hörande. Det finns minst 20 000-25 000 döva i Eritrea.

Evangelical Lutheran Church of Eritrea (ELCE) har dessa mål uppsatta för skolprojekten:

– Att ge möjlighet för döva barn att gå i skolan

– Att ge möjlighet för döva barn att få yrkesutbildning och lära dem att tjäna sitt eget uppehälle och att vara del av samhällslivet.

– Att ge möjligheter till de döva

– Att ändra människors attityder till de döva

– Att ge döva studenter grundläggande bibelkunskap, och ge dem möjlighet att få lära känna Jesus Kristus som sin personliga frälsare

 

Lång väntelista

Dövskolorna i Keren och Asmara är mycket viktiga som de ända dövskolorna i landet. De har dock en begränsad möjlighet att möta behoven hos alla de barn som ansöker om plats. Målgruppen är dessutom bredare än så. Skolorna vill nå döva barn som annars inte får gå i skolan, dövsamhället som annars inte får del av sina mänskliga rättigheter, och föräldrar och vårdnadshavare till döva. Internatskolan i Keren har plats för 90 elever. På skolan i Asmara, som inte är en internatskola, går det idag 35 flickor och 40 pojkar. Det är många döva som står på kö för att få en plats på skolorna. Väntetiden är tre till fyra år och den övre gränsen för att bli antagen som elev är 12 år. På grund av den begränsade kapaciteten och den långa väntelistan är det många barn som inte får börja skolan. De missar då chansen att få en skolutbildning.

 

Länk till samhället

Skolan är länken in i samhället och arbetslivet men även till andra människor. Man brukar tala om att barnen som börjar skolan har levt i sju vita år, det vill säga sju år utan fungerande kommunikation. Det är först när barnen får börja på dövskolorna som de får en identitet och kan prata med andra. De lyser av glädje över att bli sedda, förstådda och få vara delaktiga i en gemenskap med andra barn i samma situation.Ett problem som skolorna har är bristen på lärare som kan teckenspråk, ett måste eftersom alla lektioner är på teckenspråk. Även om skolorna har möjligheten att rekrytera så är lönen låg och arbetet så hårt så att tjänsterna inte blir tillsatta. Några av de döva barn som fått möjligheten till skolgång får arbete i en affär, som skräddare eller på andra företag. Vissa elever kan efter dövskolan bli integrerade i en hörande skola, men utan översättare. Detta innebär extra hårt arbete för de döva barnen.

Den kristna profilen på skolorna är tydlig. Varje dag inleds med en samling som innehåller mycket bibelläsning och sång, på teckenspråk så klart!

 

Utbildning i Kulluku och Gheleb

Skolan i Kulluku har 228 barn i klasserna ett till fem. Det finns sex lärare och en rektor på skolan. Eleverna i skolan får ofta gå långa sträckor, upp till 3 timmar enkel väg, för att komma till skolan. Oftast har de inte med sig någon mat, vilket innebär att de måste gå på fastande mage hela dagen och hela vägen hem igen. Skolan är ganska sliten med dåliga skolbänkar och stolar. Läraren har ingen kateder och skrivtavlan är undermålig. Barnen har oftast inget skolmaterial, då föräldrarna inte har råd.
Skolan i Gheleb har 180 elever fördelade på årskurs ett till fem. Där finns sex lärare som ansvarar för undervisningen. Skolan är i stort behov av reparationer av dörrar, fönster, skolbänkar och skrivtavlor. Eleverna här har inte så lång skolväg men behovet av skolmaterial och mellanmål är lika viktigt här som på Kulluku.

Båda skolorna har kvinnliga rektorer som brinner för uppgiften att ta ansvar för barnens undervisning.

 

Hälsostation Kulloku

Kyrkan driver tre enkla kliniker, som betjänar människor i ett av de allra fattigaste områdena.

 

Kyrkans utbildningsprogram för flickor

Skolhem för flickor på högstadiet och gymnasiet i Mendefera.

Artikel: Internatet – lösning för landsbygdens flickor

Kyrkans roll i Eritrea

Trots att kyrkan i Eritrea, ELCE, har cirka 15 000 medlemmar, spelar kyrkan en viktig roll i det eritreanska samhället som den enda officiellt registrerade och accepterade protestantiska kyrkan. Historiskt sett har kyrkans skolor och kliniker haft en viktig funktion för Eritreas utveckling. De flesta av dessa institutioner är nu överlämnade till regeringen och kyrkans arbete för utveckling sker mer indirekt via församlingarnas arbete på lokalplan. Församlingarna är sedan några år indelade i fyra distrikt till förmån för ett större gräsrotsengagemang. ECE:s arbete inom dessa distrikt, såväl som centralt, behöver stärkas. Detta är mycket viktigt, inte minst för att kyrkan bättre skall kunna hitta sin roll som självständig och självförsörjande kyrka i dagens Eritrea som drabbats hårt av torkkatastrofen 2002-2003 och där den politiska situationen både inom landet och i relation till Etiopien fortfarande är spänd.

 

Visste du att…

…de officiella språken är tigrinja och arabiska.
…i  Eritrea finns nio olika nationaliteter, alla med ett eget språk.
…50% av befolkningen är muslimer och 50% är kristna.
…Eritrea till ytan är 121 144 kvadratkilometer.
…i Eritrea bor 5,4  miljoner människor.
…ca.1 miljon eritreaner bor i andra länder
…huvudstaden heter Asmara.
….Eritrea blev självständig nation och medlem i FN 1993.
….de viktigaste hamnstäderna heter Massawa och Assab.
…Eritreas högsta berg är Emba Soira 2989 m.
….längsta och hetaste platsen ligger i Danakil 100 m under havsytan och har en temperatur på + 60 grader och däröver.
…befolkningen livnär sig på jordbruk på höglandet och på jordbruk, boskapsskötsel och handel på låglandet.
…Eritrea satsar på utveckling av lantbruk och industri samt på att tillvarata mineraler och havets resurser.
…har en kustremsa på 1000 km och en arkipelag med ca 100 öar.
…att det var till Eritrea EFS första tre missionärer anlände.